Artikel · Utrustning
Skidguide
Klassiska skidor till Vasaloppet, från typ till längd och fäste. Vilken skida du ska välja, varför styvheten är viktigare än längden, och skillnaden mellan skin och klister.
Skidvalet är grunden för hela åkningen. En skida som känns perfekt i butiken kan bli ett mardrömsfel efter sex timmar i sträng kyla och växlande snö.
Här går vi igenom de tre typerna av klassiska skidor, hur du väljer rätt längd och styvhet, och hur fästet fungerar. Får du de bitarna rätt har du löst det mesta innan du ens lägger på vallan.
Skidtyper
Vasaloppet körs i klassisk stil, så det är klassiska skidor som gäller. Skateskidor är kortare, vallas aldrig med fäste och är bara tillåtna i vissa lopp under vinterveckan, som Nattvasan och Öppet Spår, inte i själva Vasaloppet.
Klassiska skidor skiljer sig åt i hur fästet löses. Skinskidor och stakskidor är egna konstruktioner, medan fäste, klister och rugg är olika sätt att preparera fästzonen på en vallaskida, valt efter snön för dagen.
| Variant | Så löser den fästet |
|---|---|
| Skins | Stighud eller päls som fäster i snön |
| Fäste | Ruggas under och vallas med burk |
| Klister | Ruggas och vallas med klister |
| Rugg | Uppruggad zon för blöt, grov snö |
| Stak | Ingen fästzon, som en skateskida |
Klister är vanligt i Vasaloppet, eftersom temperaturen ofta ligger kring nollan, mellan ungefär tre minus och tre plus, där hårdvalla slirar. Klister biter i den blöta, omvandlade snön men är kladdigt att jobba med. Skinskidor är förstahandsvalet om du är ny. De är förlåtande, fungerar i de flesta snötyper och du slipper vallakaoset morgonen före start.
Längd och styvhet
- Stil i Vasaloppet
- Klassiskt
- Tumregel längd
- Ca 130 % av kroppslängd
- Viktigast
- Styvheten, inte längden
- Längsta standardskida
- Ca 207 cm
- Nybörjarval
- Skinskidor
För vuxna är styvheten viktigare än längden. En skida på 195 cm kan fungera lika bra som en på 205 cm om böjkurvan passar din vikt och träningsnivå. Välj rätt hårdhet först, längden är sekundär. Som tumregel är en klassisk skida ungefär 130 procent av kroppslängden, med en längsta standardskida runt 207 cm.
| Kroppslängd | Klassisk skida (ca 130 %) |
|---|---|
| 150 cm | 170 cm |
| 160 cm | 183 cm |
| 170 cm | 195 cm |
| 175 cm | 200 cm |
| 180 cm | 204 cm |
| 185 cm | 207 cm |
| 190 cm | 207 cm |
Tabellen är en utgångspunkt, inte en exakt sanning. Två personer lika långa men olika tunga ska ha olika styva skidor. Lita på en böjtest i butik framför centimetrarna, och väg in om du är nybörjare eller tränar mycket.
Fästet
Fästet är det som skiljer en bra åkning från en kämpig. Skinskidan löser det åt dig. Skinregionen är permanent och behöver ingen fästvalla, bara glidvalla som vanligt. Den är förlåtande och biter i de flesta snötyper, och du sköter om skinet ett par gånger per säsong med avsett medel.
En vallaskida kräver att du själv preparerar fästzonen, ungefär 60 cm under bindningen. I kall, torr snö lägger du hårdvalla. När det närmar sig nollan byter du till klister, och i riktigt blöt och grov snö kan en ruggad zon ge bäst grepp. Rätt preparerad biter zonen vid frånskjutet men släpper vid glid, vilket ger ett snabbare lopp. Fel preparerad slirar eller isar den, och då blir nio mil långa.
Vid kontrollerna finns vallahjälp om fästet börjar svika, men räkna in ett par minuter och ta gärna med en egen burk fästvalla eller klister i vätskebältet.
Staka eller åka på fäste
En tydlig trend är att allt fler stakar hela loppet utan fästvalla, på stakskidor utan fästzon. Fördelen är jämnare och snabbare glid eftersom det inte finns någon bromsande fästzon, och du slipper risken för felvalla och isning helt.
Nackdelen är att det kräver mycket stor överkropps- och bålstyrka. Få klarar att enbart staka, även eliten behöver diagonal för att avlasta i de tyngsta backarna. För de flesta motionärer är skinskidor med fästzon fortfarande det förlåtande valet. Att avstå fästvalla är ett separat vägval som bör byggas upp under hela året.
Vad ska du välja?
Är du ny, eller vill ha minsta möjliga krångel, ta skinskidor i rätt styvhet mot din vikt. De fungerar i nästan alla förhållanden och du slipper vallabekymret på morgonen. Tänk på styvheten före längden, och gör en böjtest i butik.
Är du tävlingsinriktad och van vid valla kan en vallaskida ge ett snabbare lopp, med hårdvalla, klister eller rugg efter dagens snö. Då behöver du kunna läsa snön och förbereda i tid. Att staka hela loppet utan fästvalla är ett eget projekt som kräver helårsträning, inte ett val du gör veckan före start.
Vanliga frågor om skidor
Vilka skidor ska jag ha till Vasaloppet?
Klassiska skidor, eftersom loppet körs i klassisk stil. För nybörjare och de flesta motionärer är skinskidor förstahandsvalet, de är förlåtande och kräver ingen fästvalla. Tävlingsåkare väljer ofta en vallaskida med hårdvalla eller klister för mer glid och fäste.
Hur lång skida ska jag ha?
Som tumregel ungefär 130 procent av din kroppslängd för klassisk skida, med en längsta standardskida runt 207 cm. En person på 170 cm hamnar runt 195 cm, en på 180 cm runt 204 cm. Men styvheten är viktigare än längden.
Varför är styvheten viktigare än längden?
Styvheten avgör om fästzonen lyfter från snön när du glider och trycks ner när du skjuter ifrån. Matchar skidan inte din vikt får du antingen dåligt fäste eller en bromsande fästzon, oavsett längd.
Vad är skillnaden på skinskidor och vallaskidor?
Skinskidor har en permanent fästregion av väv som biter av sig själv och bara behöver glidvalla. En vallaskida har en slät fästzon som du själv preparerar med hårdvalla, klister eller rugg efter snön, vilket ger mer glid och fäste men kräver kunskap.
Vad är klister och varför används det i Vasaloppet?
Klister är en kladdig fästvalla för snö kring nollan och äldre, omvandlad snö. Eftersom Vasaloppet ofta körs i temperaturer mellan några minusgrader och några plusgrader är klister ett vanligt val, där hårdvalla skulle slira.
Får man åka skateskidor i Vasaloppet?
Nej. Vasaloppet körs i klassisk stil och skejt är inte tillåtet. Skateskidor är kortare, vallas aldrig med fäste och får bara användas i vissa andra lopp under vinterveckan.
Behöver skinskidor vallas?
De behöver ingen fästvalla, men de glidvallas som vanliga skidor. Sköt om själva skinregionen ett par gånger per säsong med avsett medel.
Kan jag staka hela Vasaloppet utan fästvalla?
Det går, och allt fler gör det på stakskidor utan fästzon, men det kräver mycket stor överkropps- och bålstyrka. De flesta motionärer avråds från att staka hela vägen och har det bättre med fästzon.
Hur testar jag att skidan har rätt styvhet?
Gör en böjtest i butik. Står du på båda skidorna ska fästzonen nudda snön, står du på en ska den lyfta. Papperslappstestet, där en lapp ska kunna dras under fästzonen när du står jämnt fördelat, är en enkel kontroll.
Skidor, längd och regler enligt arrangören och Svenska Skidförbundet. vasaloppet.se ↗
