Stavguide

Stavlängd

Maxlängden för klassisk stav är 83 procent av kroppslängden mätt med pjäxor på, ända upp till handremsfästet. Utan pjäxor blir det ungefär 84 procent, en enkel tumregel i butiken. Lika viktigt är var du mäter. Längden går till handremsfästet, alltså där remmen sitter fast, inte till toppen av greppet.

Ta kroppslängden i centimeter gånger 0,84. En person på 180 cm hamnar runt 151 cm, en på 190 cm runt 160 cm. Tvekar du mellan två storlekar, ta den längre. Butiker föreslår ofta för korta stavar, och en stav nära max ger mer kraft från bålen utan att tekniken blir sämre.

På rullskidlopp tillåter regelboken 2 cm längre stavar än på snö, eftersom du står något högre på rullskidorna. För stavgång på barmark tar du i stället 5 till 10 cm kortare än dina klassiska stavar.

Stavröret

Röret är grunden. Det ska vara så styvt att kraften förs vidare till snön i stället för att fjädra bort. En mjuk stav läcker energi i varje stak, och på nio mil känns det i rygg och ben långt innan Evertsberg.

Helkarbon är standard för ambitiösa motionärer och tävlingsåkare. Lätt, styvt och håller i tio år om du inte kör på det. Glasfiber är tyngre och mjukare men hållbart, ett ok val för den som åker några gånger om året. Hybridstavar med karbonrör och glasfiberskikt ligger däremellan, billigare än helkarbon men styvare än ren glasfiber.

Bryter du stavar ofta beror det sällan på materialet utan på hanteringen. Luta dem inte mot kanter och lägg dem inte oskyddade i bagaget.

Handtaget

Handtaget ska sitta rätt, inte glida eller bränna. Kork sitter på allt ovanför basmodellen och ger bra grepp även med blöta handskar timme efter timme. Syntetgummi är billigare men kan bli halt av svett och är ett sämre val för ett långlopp.

Många handtag har en liten bakåtlutning på toppen som avlastar handlederna i nedfasen. Det märks på nio mil men inte på korta turer. Prova med loppshandsken, för den påverkar både greppet och hur remmen sitter.

Handremmen

Handremmen är kontaktpunkten. Genom den förs kraften ut i staven, och en rem som sitter fel kostar energi och kan skava. Prova den alltid med loppshandsken, inte bar hand.

Klickremmar är standard i dag. Du lossar och fäster dem med ett tryck utan att ta av handsken, smidigt vid kontrollerna längs Vasaloppet. En traditionell handrem är krångligare och svår att lösgöra i farten med tjocka vantar.

Justera remmen så att du inte behöver krama staven mellan stötarna. Det ska räcka att öppna handen lätt och låta remmen bära kraften. Måste du hålla fast staven för att inte tappa den sitter den för löst.

Trugan

Trugan sitter längst ned och tar mark. En liten truga, fem till sju centimeter, ger bra fäste i hårt packad snö. En stor truga, tio centimeter och uppåt, håller bättre i lös och nyfallen snö där en liten sjunker.

Vasaspåret är oftast välpackat, så standardtrugan räcker för de flesta. Viktigare är att ha ett par reservtrugor i väskan eller hos en stallis längs banan. En truga kan gå av, ofta mitt i ett uppförsparti, och då är staven plötsligt halvt oanvändbar.

Ta gärna med en reservstav också. En trasig stav mitt i Oxberg kan kosta hela loppet.

Vad ska du välja?

Konkret för Vasaloppet vill du ha karbonstavar i rätt längd, klickrem, standardtruga och korkhandtag om du kan välja. Prova remmen med loppshandsken hemma, inte i ledet.

Osäker på längden, ta den längre. Osäker på trugan, ta en större och packa en reserv. Ha också en plan om en stav går av, antingen en reservstav med dig eller någon längs banan som kan räcka dig en. Det är en av de billigaste försäkringarna mot ett lopp du inte kan slutföra.

Vanliga frågor om stavar