Artikel · Banan
Hur jobbigt är första backen i Vasaloppet?
Rejält, men mest för att den kommer direkt. Spåret klättrar 185 höjdmeter på 2,4 kilometer, som brantast 12,7 procent, och i bakre led står du i kö uppför. Tar du det lugnt är backen avklarad efter tre och en halv kilometer, och sedan väntar myrarna.
Rejält, men mest för att den kommer direkt. Spåret klättrar 185 höjdmeter på 2,4 kilometer, som brantast 12,7 procent, och i bakre led står du i kö uppför. Tar du det lugnt är backen avklarad efter tre och en halv kilometer, och sedan väntar myrarna.
Första backen, eller startbacken som många kallar den, är Vasaloppets tuffaste stigning. Den är inte farlig och inte särskilt lång, men den kommer när du är kall, nervös och omgiven av tusentals andra, och det är kombinationen som gör den jobbig. Här är siffrorna, hur den känns från olika led, vilken teknik som funkar när fästet inte räcker och vad som väntar efter krönet.
- Var
- Direkt efter startgärdet i Berga by, Sälen
- Klättringen
- Kilometer 1,0 till 3,5, 2,4 kilometer lång
- Höjdmeter
- 185 i klättringen, 156 på de första 3 km
- Lutning
- 7,6 % i snitt, brantast 12,7 %
- Krönet
- Banans högsta punkt, 531,7 m över havet
- Tid i bakre led
- Kön kan kosta nästan en timme
- Första reptid
- Smågan 11 km, klockan 11.00
Hur lång och brant är backen?
Startgärdet i Berga by ligger på ungefär 350 meter över havet, och den första kilometern är nästan flack. Sedan börjar klättringen. Från kilometer 1,0 till kilometer 3,5 stiger spåret 185 höjdmeter på 2,4 kilometer, vilket ger en medellutning på 7,6 procent och som brantast 12,7 procent. Räknar man de första tre kilometrarna som ett stycke är det 156 höjdmeter.
Krönet är banans högsta punkt, 531,7 meter över havet, och det ligger alltså redan efter tre och en halv kilometer. Resten av loppet är i stort sett lägre än där du står när backen är avklarad. Jämfört med Risbergsbacken senare i loppet, som har 136 höjdmeter, är första backen både brantare och längre.
| Sträcka | Km | Höjdmeter upp | Karaktär |
|---|---|---|---|
| Startgärdet | 0 till 1 | Nästan flackt | 52 spår i bredd, hög fart |
| Första backen | 1 till 3,5 | 185 | Brant, kö i mitten och bakre led |
| Myrarna mot Smågan | 3,5 till 11 | 58 | Svagt nedåt, flack stakning |
Så känns backen från olika startled
Hur jobbig backen blir beror mer på var du startar än på hur brant den är. I de främre leden går fältet ut i hög fart och spåret uppför är ett stakkaos där alla vill ligga först. Där är risken att du dras med och kör mycket hårdare än du tänkt.
I mitten av fältet packas det ihop när de 52 spåren i bredd över startgärdet smalnar av och backen börjar. Där går det i ryck, du kliver, stannar, kliver igen och hinner inte hitta någon rytm.
I de bakre leden är det kö från början. Enligt Vasaloppets egen grundkurs kan bakre startled ha förlorat nästan en timme redan när första backen är avklarad. Vill du slippa den kön är vägen dit ett bättre startled genom seedning, inte hets i backen.
Hur lång tid tar den?
Det finns ingen tid som gäller för alla, eftersom kön avgör. Långt fram är backen en stigning du åker i egen takt, och tiden avgörs av hur hårt du vågar köra. Långt bak tar samma sträcka upp mot en timme, och den tiden hämtar du inte igen med hets i backen utan med ett bättre startled året därpå.
Det som betyder något för de flesta är reptiden i Smågan klockan 11.00, tre timmar efter start. Även den som förlorat en timme i backen har alltså runt två timmar på sig att åka de återstående sju och en halv kilometrarna dit, så oron för repet är sällan befogad i backen. Den blir det längre fram om man har bränt sig här. Hur du lägger upp resten av dagen finns i guiden om att disponera Vasaloppet, och tiderna före kanonen i guiden om starten.
Teknik när fästet inte räcker
Vasaloppet körs i klassisk stil, och i första backen märker du snabbt om fästvallan biter. Gör den inte det finns fiskben. Ställ skidorna i ett V med spetsarna isär och hälarna in, kanta dem på innerkanten så att de biter och gå rakt uppför. Ju brantare det är, desto bredare V. De vanligaste felen är ett för smalt V så att skidorna glider bakåt, att man inte kantar ordentligt och att man lutar sig för långt fram.
I kön går det ofta inte att glida ändå, så fiskben och korta diagonalsteg är det som gäller för många. Den som har starka armar och skidor med bra glid kan staka i de flackare partierna. Vill du ha fästet på plats från början finns råden i guiden om att valla inför Vasaloppet.
Håll också koll på stavarna. I trängseln går det stavar av, så håll dem nära kroppen och sätt ner dem rakt i stället för brett. Det rådet bygger på erfarenhet från spåret, inte på någon statistik.
Håll pulsen nere
Det vanligaste nybörjarfelet i hela loppet begås i första backen. Man går ut för hårt, kämpar förbi folk och betalar redan vid Mångsbodarna.
Så gör du i stället. Acceptera kön och andas lugnt. Andas du så tungt att du inte kan säga en mening är du för hög i puls. Titta på skidorna framför dig, inte på krönet. Börja äta och dricka redan i startfållan, för i bakre led kan det gå en timme innan du kommer upp. Gör det till ditt enda mål i backen att komma upp utan att vara slut.
Efter krönet, myrarna mot Smågan
När backen är avklarad efter tre och en halv kilometer öppnar sig myrlandskapet. Från banans högsta punkt går det svagt nedåt i vågor, till 524 meter vid kilometer 4, 506 meter vid kilometer 6 och 484 meter vid Smågan efter 11 kilometer. Sträckan från 3 till 11 kilometer har bara 58 höjdmeter uppför och 76 nedför, alltså flack stakning där fältet rullar på och pulsen ska ner.
Här är det lätt att tro att det jobbiga är över och ösa på för att ta igen tid, men sträckan fram till Smågan är fortfarande trång och den som just slitit uppför i kö behöver de här kilometrarna för att hämta sig.
Det Vasaloppet bestämmer
Reptiden i Smågan, kravet på klassisk stil och regeln att hålla till höger och köra om till vänster bestäms av arrangören och kan ändras mellan åren. Kontrollera alltid aktuella tider och regler på vasaloppet.se inför ditt lopp. Det vi kan bidra med är hur backen känns från olika led, vilken teknik som funkar när det är trångt och vad åkare i podden lärde sig av den.
Officiella tider och regler hos arrangören. vasaloppet.se/skidor/vasaloppet/ ↗
Nördhörnan
Banan meter för meter
Höjdprofil, alla 23 uppmätta backar med lutning och längd, och sträckanalys från Sälen till Mora.
Läs guiden →Vanliga frågor
Hur lång är första backen i Vasaloppet?
Själva klättringen är 2,4 kilometer, från kilometer 1,0 till 3,5 efter starten i Berga by. Den första kilometern över startgärdet är nästan flack, sedan stiger det 185 höjdmeter upp till banans högsta punkt.
Hur brant är första backen i Vasaloppet?
Medellutningen är 7,6 procent och som brantast är det 12,7 procent. Det gör den till loppets brantaste och längsta stigning, tuffare än Risbergsbacken som har 136 höjdmeter.
Hur lång tid tar första backen i Vasaloppet?
Det beror nästan helt på startledet. Långt fram åker du backen i egen takt och det är farten som avgör, långt bak kan kön göra att du förlorat nästan en timme när backen är avklarad. Reptiden i Smågan klockan 11.00 ger ändå marginal.
Var ligger Vasaloppets högsta punkt?
På krönet av första backen, ungefär tre och en halv kilometer efter start, 531,7 meter över havet enligt GPX-spåret i vår banguide. Därefter går banan svagt nedåt över myrarna mot Smågan och ligger lägre än så hela vägen till Mora.
Vad gör man om skidorna inte fäster i första backen?
Kör fiskben. Ställ skidorna i ett V med spetsarna isär, kanta dem på innerkanten och gå rakt uppför, med bredare V ju brantare det är. I kön går det ändå sällan att glida, så korta steg och fiskben är det normala för många i backen.
Varför blir det stopp i första backen?
Över startgärdet ryms 52 spår i bredd, men i backen smalnar det av och tusentals åkare ska in i samma stigning samtidigt. Då packas fältet ihop och det blir kö, i mitten och bakre led ibland totalstopp. Räkna med det i förväg så blir det mindre stressigt.
Banbeskrivning och taktikråd enligt Vasaloppets grundkurs. vasaloppet.se/guider-och-tips/skidor/vasaloppet-grundkurs-del-1/ ↗